Laurence släppte iallafall av oss vid denna skit hålan, såg ut som Tjernobyl!
Det första jag gjorde var det jag inte skulle gjort, jag ringde mamma och pappa och storgrät!
Vet inte vad jag skulle gjort utan John, han har hjälpt mej otroligt mycket...
Hur ska jag kunna bo här 4 månader? det är lång tid...
Jag ska beskriva mitt rum.
Blå heltäckningsmatta med stora svart fläckar, ingen eluttag, en brits till säng, en stickig filt och ingen kudde, ingen värme (max 8 grader i rummet), en trasig garderob utan dörrar, fönster som inte gick att öppna och svarta smutsfläckar över hela väggarna, till detta var det spindelnät i hela taket. Det var precis lika äckligt som det låter!
Laurence såg allt detta, och hon såg inte glad ut. På kvällen ringde hon och sa att hon ska försöka fixa något annat till oss.
Vi var lediga hela kvällen, satte på en film och drack massa vin, och somnade sent.
Sedan var det upp att jobba, köket var faktiskt helt perfekt, kockarna var sjukt roliga och schyssta, bra råvaror, fin mat och ett sjukt bra kök! Det kunde inte bli bättre! Men när man tänker på att jag faktiskt ska gå tillbaka till mitt äckelrum senare, kändes allt sämre.
Vid det här laget hade jag och John inte ätit på mer än ett dygn, men kände mig inte hungrig överhuvudtaget.
Kl. 3 dök Laurence upp och vi pratade med henne och Chef, hon sa att hon kanske skulle kunna fixa något nytt, men vi skulle vara tvungna att gå till olika ställen, och hon kunde bara fixa något på landet, och inte lika bra kök som detta. Hon försökte få oss att vilja stanna kvar, och vi kom överens om att vi skulle stanna 2 veckor och testa, sedan isåfall bli omplacerade.
Nästan alla kök i Frankrike har samma jobb tider, först från 9-15 sedan ledig till 17.30 och sedan jobba till 23.00, och det var så vi hade det med, en sak är säkert, det är HÅRT att jobba dubbelpass varje dag!
På rasten gick jag och John till Donken , för wifi , men det fungerade inte. Vi satt och diskuterade våran situation, och vi kom fram till att vi kan INTE bo där 4 månader, 1 vecka KANSKE hade gått, men 4 månader är för mycket. Vi ville bara därifrån ,vi tog kontakt med Laurence som blev arg på oss, men hon lovade att försöka fixa något.
/ Little F
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar